Framåt

Jag är världens sämsta person på att trösta personer som står mig nära och det stör mig så otroligt mycket. Däremot så har jag inga problem att hjälpa folk som jag inte känner. Varför är det så egentligen? Ska det inte vara raka motsatsen? Aja, jag får väl glädja mig med att jag i alla fall är bra på den ena biten och att jag insett att jag kan förbättra mig på många andra områden. Det är alltid en början och därför är det lättare att sedan ta sig vidare till att bli en bättre person tror jag i alla fall.